Att läkemedel genomgår kliniska prövningar för att visa effekt och säkerhet är en självklarhet för de flesta. Men att det i många fall behövs kliniska prövningar även för medicintekniska produkter är inte alltid lika självklart. Ann-Catrin Petersson Olmås – en av ämnesexperterna i Läkemedelsakademins nya kurs Kliniska prövningar av medicintekniska produkter och GCP – vet vad som krävs. Här reder hon ut begreppen och ger dig, som arbetar inom området medicinteknik, vägledning i vad du behöver kunna om GCP.

Hur skiljer sig en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt jämfört med en klinisk läkemedelsprövning?
– I grund o botten är det många likheter, eftersom båda har sin koppling till Helsingforsdeklarationen. Både ISO 14155:GCP (för medicinteknik) och ICH-GCP – (för läkemedel) inleds med ett antal GCP-principer som i stort sett är desamma. Men regelverken i övrigt skiljer sig åt. Rent praktiskt skiljer det sig också.

Hur skiljer det sig i praktiken?
–  Medicintekniska produkter skiljer sig mycket åt sinsemellan. Det kan vara allt ifrån enkla produkter med låga risker som en kompress till en pacemaker som implanteras i en människa och sedan ska fungera under många år. Ett annat exempel är appar som kan används som beslutstöd i sjukvården men aldrig kommer i direktkontakt med kroppen. När man designar en klinisk prövning måste man därför tänka till mycket kring det praktiska. Det är i många fall också svårt att genomföra dubbelblinda prövningar, eftersom det ofta är uppenbart vilken produkt som använts. Att jämföra läkemedel som administreras i kroppen som till exempel injektion eller tablett är på det sättet tydligare i sitt genomförande.

Om man tidigare genomfört kliniska prövningar inom läkemedel – behöver man bygga på med ytterligare kunskap för medicinteknik?
– Ja, det är ganska vanligt att man arbetar med både läkemedel och medicinteknik och då behöver man förstå skillnaderna och lära sig båda systemen. ICH-GCP för läkemedelsprövningar har exempelvis delar som inte är möjliga att följa för medicintekniska produkter. ISO 14155:GCP är specifikt utvecklad för medicintekniska produkter och för att stämma överens med EU-förordningen MDR (Medical Device Regulation) samt andra standarder, som används vid utveckling av medicintekniska produkter till exempel standarden för riskhantering ISO 14971.

Hur vet man ifall man behöver genomföra en klinisk prövning för att få sälja och använda en produkt på den europeiska marknaden?
– Det beror på en rad olika faktorer som alla sammanvägs i en så kallad klinisk utvärdering. Det som avgör är bland annat typen av produkt, produktens risk-klassificering och tillgänglig kliniska data för produkten eller jämförbara produkter. Det är utfallet av denna utvärdering som avgör behovet av klinisk prövning. Även till synes enkla produkter kan behöva genomgå en klinisk prövning och det är inte alltid självklart vilka. Om man är osäker på om den produkt man utvecklat faller in under kriterierna bör man rådfråga en expert.

Vad är skillnaden mellan en klinisk prövning och en ”klinisk utvärdering”, som du just nämnde?
– Den kliniska utvärderingen ska hållas uppdaterad och följer produkten under hela dess livscykel och innehåller tillgänglig klinisk dokumentation om produkten. Klinisk prövning genomförs då det finns specifika frågeställningar kring produkten. Under en produkts livscykel ska det även följas upp hur den fungerar i klinisk användning genom post market clinical follow up. Övergripande har alla dessa krav skärpts efter EU-förförordningen MDR började gälla 2021.

Här förklarar vi skillnaden mellan de olika begreppen:

Klinisk prövning: (MDR)
Systematisk undersökning som involverar en eller flera försökspersoner för att bedöma en produkts säkerhet eller prestanda.

Klinisk utvärdering:
Sammanställning av all klinisk dokumentation om produkten (så väl negativt som positivt) – och andra liknande produkter på marknaden. Detta görs både innan och efter en klinisk prövning och den kliniska utvärderingen ska dessutom följa produkten och uppdateras löpande under hela produktens livscykel.

Post market clinical follow up (PMCF):
Tillverkaren har en skyldighet att på ett systematiskt sätt följa upp hur produkten fungerar i klinisk användning. PMCF kan göras på flera sätt där klinisk studie är en av dem.

Nu när vi insett behovet av att göra kliniska prövningar för medicintekniska produkter, vem är det som ska gå kursen Kliniska prövningar av medicintekniska produkter och GCP, tycker du?
– Den nya kursen vänder sig till alla som arbetar på olika sätt med klinisk prövning och medicinteknik. Kanske blir man involverad om man arbetar inom akademi, på en klinik, på ett tillverkande företag eller som konsult. Det är bra att gå kursen även om man inte själv ska arbeta praktiskt i prövningen, utan anlitar en konsult. Med kursen får man förståelsen, vet vad man ska efterfråga och följer lättare med i resonemanget.

Du har under många år deltagit i arbetsgruppen för standardiseringsarbetet inom ISO 14155:GCP. Kan du berätta något om det?
– Ja, jag har haft möjligheten att vara med som expert sedan 2007 fram tills att den senaste versionen publicerades 2020. Arbetet genomförs både på nationell och internationell nivå.  Det har varit ett spännande samarbete med både myndigheter, industri och konsultföretag. Vi har fört långa diskussioner och även mötts på internationella konferenser. Det är förstås en utmaning att jämka behoven, så att regelverket ska fungera i så stora delar av världen som möjligt, där exempel på några av de starka intressenterna är FDA och japanska myndigheter.

Du är själv medlem i Apotekarsocieteten och engagerad i både Sektionen för kliniska studier och Sektionen för medicinteknik. Hur tycker du att de båda sektionerna kan samarbeta och utbyta erfarenheter?
– Kliniska prövningar av medicintekniska produkter hör hemma i båda sektionerna och ibland handlar det ju faktiskt dessutom om kombinationsstudier, där både ett läkemedel och en medicinteknisk produkt ingår. Jag är med i styrelsen för Sektionen för medicinteknik och arbetar där för att föra in kliniska prövningar på agendan. I Sektionen för kliniska studier är jag medlem i redaktionen för tidningen ”Prövningen” och ser det som viktigt att även där lyfta fram medicintekniska kliniska prövningar.

Det är också viktigt att vi samarbetar över sektionsgränserna med att utveckla olika utbildningsaktiviteter. Här kan vi fortsätta och göra ännu mera. Ett bra exempel är kursen Kliniska prövningar av medicintekniska produkter och GCP, som gick för första gången 2023. Ett annat exempel är de generiska mallarna som är anpassade för att kunna användas både i kliniska prövningar av medicinteknik och av läkemedel.

Ann-Catrin Petersson Olmås arbetar som Kvalitetssamordnare/Quality Assurance Manager vid Gothia Forum i Västra Götalandsregionen. Hon är dessutom engagerad i Apotekarsocieteten som styrelseledamot i Sektionen för medicinteknik och dessutom i medlemstidningen Prövningens redaktion inom Sektionen för kliniska studier.

/Lena Mårtensson
Utbildningsledare, Läkemedelsakademin