Tänk helhet, bygg nätverk – nycklarna till biotech-succé

Jessica Martinsson, vd SwedenBIO

Vad krävs för att ta ett läkemedel från idé till marknad? Jessica Martinsson, vd för SwedenBIO, delar med sig av insikter från industrin och berättar varför det är så viktigt att ha ett helhetsperspektiv redan från start.

Vägen till marknaden: mer än kliniska data

För att ett läkemedel verkligen ska nå patienten krävs det mer än lovande kliniska resultat. Redan i tidig utvecklingsfas behöver bolagen ta hänsyn till hälsoekonomi, prissättning och ersättningsmodeller. Jessica betonar att även investerare efterfrågar tydlighet inom dessa områden.
– Det handlar om att förstå betalningsvilja, patientpopulation och nuvarande behandlingsalternativ – långt innan produkten är färdig, betonar Jessica. Det finns gott om konsulter och verktyg att ta hjälp av längs vägen – Kontakta SwedenBIO!” uppmanar hon.

Fallgropar och strategier i utvecklingsfasen

En vanlig fallgrop i utvecklingen är att en molekyl visar sig säker och effektiv i fas ett – men verkningslös i senare fas. Jessica lyfter vikten av att ’frontloada’ projektet: – Det gäller att bygga upp en robust vetenskaplig grund redan från början: att bygga broar från biokemi och cellförsök till kliniska data och tidigt förstå om molekylen gör det som den ska i kroppen, säger hon.

”Du är inte den första som har det här problemet”

– Du är inte den första som har det här problemet. Ta hjälp av dem som gjort det förut, säger Jessica. Hon betonar vikten av nätverk och samarbete och menar att det är avgörande att bygga nätverk och förstå att ta bästa hjälpen – det finns alltid någon i världen som är expert på det som du behöver veta mera om.

Utmaningar för svenska biotechbolag

En av de största utmaningarna för svenska biotechbolag är tillgången till kapital. Jessica menar att det är avgörande att redan i ett tidigt skede förstå var investeringarna ska göra nytta, och att ha en tydlig plan för hela utvecklingskedjan – från molekyl till marknad. ”Fail fast” är ett viktigt motto, säger hon – hellre se tidigt om projektet inte håller, än att förlora år och resurser på något som inte kommer nå marknaden.

Den regulatoriska miljön

Den regulatoriska miljön i både EU och USA är i förändring – något som kan påverka biotechbolagens möjligheter att attrahera investeringar. Jessica beskriver det som oroväckande att FDA och EMA:s svarstider blivit längre. Det ställs högre krav på tidig planering, regulatorisk kompetens och internationell samordning – särskilt om man siktar på både EMA och FDA.

– Se de regulatoriska kraven som en stege att nå uppåt och framåt, säger Jessica. Om någon ska investera i ditt projekt krävs det förtroende – och i slutändan handlar det ju om patientens hälsa och säkerhet.

Akademisk expertis och behovet av industriperspektiv

Den akademiska forskningen kännetecknas av spetskompetens – ofta på bekostnad av bredden. Inom industrin arbetar man oftast bredare. Om ett projekt misslyckas går man tillbaka några steg och testar en annan idé eller molekyl. Flera möjliga vägar hålls öppna parallellt, särskilt i de tidiga utvecklingsfaserna.

– Det handlar om att förstå biologin och att kunna ”anrika slumpen”, säger Jessica. Det är inte en slump att vissa bolag lyckas gång på gång – det bygger på en systematik som går att lära sig, och på att man snabbt kan identifiera nya alternativ när ett spår inte håller.

Jessica beskriver ofta de små forskande bolagen med akademisk bakgrund som blommor: för att kunna bära frukt behöver de pollineras – ofta i form av samarbete med kontraktsforskningsbolag och experter med industriell erfarenhet.

Är marknaden för kapital lokal eller global?

Enligt Jessica har läkemedelsutveckling utvecklats till ”ett globalt språk” – även när det gäller att söka finansiering. Samtidigt finns flera fördelar med att verka på den svenska marknaden.

Små bolag har länge kunnat notera sig på börsen, och aktiemarknaden för småbolag har en stark tradition i Sverige. Dessutom finns en utbredd kultur av att småspara i aktier. Mycket av den svenska investeringsförmågan bärs upp av just småsparare – till skillnad från många andra länder där institutionella investerare dominerar.

I Sverige finns också det så kallade ”lärarundantaget” som innebär att svenska forskare på universiteten äger sina egna uppfinningar. Det gör att det är många modiga forskare som tar steget till att bli entreprenörer

Kompetens i världsklass

Vad krävs då för kompetens för den som ska arbeta inom biotech?

– Det beror på var man befinner sig, men du behöver vara i världsklass oberoende av vad du gör”.  Däremot behöver du inte kunna allt, säger Jessica, men veta vem du kan fråga om nästa steg!

– Vi svenskar kan också behöva jobba på att sälja in oss själva, tillägger hon. Man måste kunna ”prata upp varan” mot till exempel investerare, samarbetspartners eller potentiella medarbetare. I rekryteringen behöver du också kunna ”sälja in äventyret av att jobba på ett litet utvecklingsbolag”.

Kurser som ger helhetsperspektiv

SwedenBIO och Läkemedelsakademin erbjuder kurserna Biologics Drug Development och Drug Development. Jessica ser kurserna som viktiga verktyg för att skapa förståelse för hela utvecklingsresan – från labb till patient.
De ger en sammanhängande förståelse som hjälper deltagarna att fatta bättre strategiska beslut och att veta när det är dags att koppla in nätverk eller experter.
– Det är just helhetsbilden är den stora behållningen, menar Jessica. Det gäller att förstå hela vägen fram till patient, inklusive hälsoekonomiska perspektiv – och att hålla sig på rätt spår hela vägen.

Av Lena Mårtensson/Läkemedelsakademin